Från 1861 till början av 1900-talet
I början av 1860-talet fanns det polisinrättningar i Åbo, Helsingfors och Viborg. Polisinrättningarna var underställda guvernören i respektive län. I andra städer var det liksom tidigare lokala ordningsmän som hade hand om polisuppdrag, men med tiden bildades i många städer polisinrättningar som var en del av lokalförvaltningen och därmed underställda magistraten. På landsbygden sköttes uppdragen av kronolänsmän med medhjälpare. Kronolänsmannen var underställd kronofogden.
Trots att polisinrättningarna i Åbo, Helsingfors och Viborg var statliga kom de uniformer som användes vid dem att vara lokala. Länsmännen och deras medhjälpare å sin sida klädde sig i enlighet med de förordningar som gällde för länens tjänstemän. Ibland förekom separata förordningar för vissa tjänstemän, bland annat för brofogdar 1850.
Traditionellt hade polisens arbete ofta varit av provisorisk karaktär, men under senare hälften av 1800-talet blev det alltmer yrkesmässigt och regelbundet. Uniformerna blev samtidigt mera likriktade till stilen. Uniformerna präglades av det civila tjänstemannamodet, men de började också få vissa militära drag.
En ny förordning om Helsingfors polisinrättnings verksamhet utfärdades 1861, och vid samma tid fick Helsingforspolisen nya uniformer. Till uniformen hörde en mörkgrön lång rock, en så kallad syrtut, som inom tjänstemannakåren ersatt jacketten på 1850-talet. Till uniformen hörde också långbyxor och en mörkgrå flauschrock. Sommartid användes en sommarrock i tuskaft. Det fanns tre olika huvudbonader: högre tjänstemän bar bikorn, övriga poliser antingen en hög tschakå i svart flausch eller en lägre mörkgrön käppi. De två sistnämnda modellerna hade sedan tidigare använts militärt.
Helsingforspolisens uniform från 1861 utgjorde en förebild för polisen i övriga städer, och fram till slutet av 1800-talet gjordes inga större förändringar i den. Ofta var det uniformen som användes på de olika länens huvudorter som avgjorde hur polisen i länets övriga städer skulle klä sig; till exempel kom Björneborgspolisen att ha likadana uniformer som kollegerna i Åbo, och polisen i Brahestad följde på motsvarande sätt Uleåborgsuniformen.
En betydande förändring i landsbygdens polisorganisation kom 1891, då det traditionella systemet med brofogdar, skallfogdar, fjärdingsmän och skjutsrättare avskaffades. I stället för dessa medhjälpare till länsmannen skulle det finnas åtminstone en poliskonstapel per kronolänsmansdistrikt. Till en början var det oklart hurdan uniform konstaplarna skulle ha, men 1900 utfärdades en förordning om en gemensam uniform för alla landsortskonstaplar i Finland.
I landsortspolisens uniform från 1900 ingick en mörkgrön rock i flauschtyg. Rockens vänstra sida fästes ovanpå den högra sidan med dold knappslå. Kragen och manschetterna var försedda med orange kanter, och banden på axlarna var likaså orange. Byxorna var mörkblå och försedda med en orange passpoal, och på fötterna hade poliserna stövlar. Överst bar de en mörkgrå rock vars krage var försedd med mörkgröna kragspeglar. Uniformsförordningen gällde endast landsbygdens överkonstaplar och konstaplar; kronofogdar och länsmän bar också i fortsättningen samma uniform som i slutet av 1800-talet.
Uniformen från 1900 följde till snitt och mönster motsvarande ryska uniformer. Den nya uniformen gav den nyligen omorganiserade landsortspolisen den enhetliga klädsel den behövde, men uniformen var samtidigt ett uttryck för det ryska rikets strävan att i högre grad än tidigare sammanfoga det autonoma Finlands administration med den ryska.
