1940-talet
Vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen bröt ut i november 1939 och pågick till mars 1940. Därefter följde ett drygt år innan nästa krig bröt ut, och under denna period fick polisen en ny uniform.
Vapenrocken från 1941 var lösare än den tidigare och hade lägre krage. Alla vapenrockar skulle förses med bröst- och sidfickor med knappar. Dessutom skulle underbefälet och manskapet få kragspeglar, något som bara befälet dittills burit. Det var främst den blå färgen som gjorde det möjligt att skilja polisuniformen från soldatuniformen. Uniformsförordningen från 1935 förblev i kraft, och det var fortfarande tillåtet att bära plagg som hörde till den tidigare uniformen om vissa detaljer anpassades efter den nya förordningen.
Till uniform m1941 hörde också en ny sommarmössa som var tillverkad av samma ljusgrå tyg som sommarrocken. Skärmen var av glansigt läder, och gradbeteckningarna och andra detaljer följde den mörkblå uniformsmössans. Redan 1940 hade polisen tagit i bruk arméns stålgrå sommarjacka, fast försedd med polisens emblem.
Fortsättningskriget bröt ut i juni 1941 och pågick till hösten 1944. Andra världskriget och den materiella brist det medförde präglade hela 1940-talet. Att polisen tog i bruk arméuniformer berodde inte på någon vilja eller något behov av att ändra på polisuniformerna, utan det berodde helt enkelt på att armén hade större resurser för uniformstillverkning. Uniformsrockarna färgades blå för att se ut som polisuniformer, och knappar, spännen och gradbeteckningar målades med aluminiumfärg för att de skulle se ut som silver.
I november 1944 fick polisen en ny mössa då arméns fältmössmodell blev en del av uniformen. Denna mössa kom att användas i flera årtionden. Mössan var tillverkad av mörkblått tyg och utgjorde ett alternativ till pälsmössan för vinterbruk. En lättare version av fältmössan infördes genom inrikesministeriets beslut om polisuniformen 1946. Förordningen var lång och utförlig men medförde inga större förändringar. Den tidigare förordningen från 1935 slutade därmed gälla, och den åtsittande vapenrocken ersattes med en lösare modell.
När uniform m1941 infördes ville polisen beställa uniformerna från en enda leverantör i stället för att anlita lokala skräddare, detta för att uniformerna skulle bli enhetligare och billigare att producera. Samtidigt ville polisen centralisera införskaffningen av uniformerna, och för detta ändamål grundades 1945 polisens centraldepå. Den materiella bristen under och direkt efter kriget satte gränser för vad som kunde göras, men då bristen med tiden lättade, ökade efter hand tillgången och kvaliteten på uniformerna.
